Nu va det sådär 100år sen igen.. (iallafall 22dagar sen) men jag har faktiskt varit as sugen på att blogga, men det känns inte som att jag kan skriva vad fan jag vill längre och det suger verkligen.

Så nu får vi väll börja vränga och försköna saker och ting.

Livet leker verkligen samtidigt som allt är fuckt up. Jobb och allt runt omkring flyter på som fina fisken asså. Det känns mer som att det är inom mig. Jag är osäker, en känsla som jag faktiskt inte riktigt vet hur jag ska tackla. Vet inte hur jag ska förklara det utan att säga vad det är. Fattar ni hur krångligt detta blir?

Men tänk er att ni i hela erat liv har varit säkra på en viss sak. Vem ni är och hur allt ligger till. Men sen helt plötsligt blir ni osäkra. Det här kommit något i vägen som får er att tvivla. Hur fan tacklar man det problemet? Hur fan får man reda på ”sanningen” bakom allt? Testar? Tänk om det fuckar up allt ännu mer. Det vill jag verkligen inte. Ni vet jag är inte den som tvivlar, absolut inte på mej själv. Jag brukar ju anse att jag är nummer 1! Och jag är absolut inte rädd för att testa. Men detta är så fucking invecklat, det kan förstöra så himla mycket.

Det känns som att jag dras åt så många olika håll redan, en tråd hit och en dit. Behöver jag verkligen en till sak? Saken är ju den att jag egentligen tror att jag vet hur allt ligger till..

Vad du är kommer alltid vara viktigare än vad du gör..

Ska vi sönder analysera det? Ne orkar fan inte.