Egentligen så bryr jag mej inte.
Och det är helt sant.

- Så ärlig va det längesen jag var, det känns för jag fick lixom den känslan i brösten när jag tänkte det

Men jag blir därimot lite irriterad.
(somliga skulle sakt att det är för att jag bryr mej. Men nej så är det inte.)

Jag blir irriterad för att man orkar lägga ner energi,
För att man beter sej om en 13åring
Och för att man måste kolla alla mina sidor 24/7

Mitt liv är mitt liv. och jag ex bloggar för att få ut mej känslor när det blir för mycket
och för att mina närmaste ska förstå hur jag tänker när jag inte hittar ord att prata om det.

Sen visst, vill ni läsa om mina tankar, snoka runt bland mina sidor och Spana mina bilder.
Så varsegod! Jag visste inte att ni brydde er så jävla mycket.
För det gör inte jag. Tycker bara att det är barnsligt.



"Skaffa dej ett liv nu när jag nyligen tog ditt"




Månadens trögaste är Emmy, Grattis!
(Jag är vegetarian) och så idag när jag tog sallad så vräker hon ut sej:
- Ush, varför äter du sallad?

Öööh, jag är vegetarian. Det är en stor del av min mat typ.

Alla snackar om det där lilla extra.
"Han ska ha de, de å de. Och så det där lilla extra"

Personligen tror jag att "Det där lilla extra" inte är något extra överhuvudtaget.
För om alla måste ju ha det och alla letar efter det,
och jag tror ju att det finns någon för alla.

Så det där lilla extra är egentligen bara en överdos av något som alla har
(överdosen är varierande för olika pers.) Som dens "partner" dras till.

Ex om jag gillar roliga personer så kommer nog överdosen att vara humor.

Äsh, det är nog bara jag som ser någon logik i detta?
som vanligt isåfall

Så nu har jag slått mitt rekord i besökare på bloggen.
Hela 114 stycken kollade in inlägget den 28onde.
Mohahaha



Povet gick skit idag,
Klant Vivi glömde ju totalt bort det och fick sitta och plugga på lunchen.
Fyfan.. Jag har ju G på allt annat i kursen förutom 1 prov.
Va fan kan 1 prov spela för jävla roll. Fan det är i ett karaktärs ämne.
Bara för att jag fuckade 2 frågor

"Vad är reglerna för övertid?"
och "Var ligger dygnsvilan?"

Svar: Vem fan bryr sej
Fråga: Vad i helvete är en dygnsvila?


Ush! Man blir så jävla trött på skolan ibland..

---

---

"Ring när som...
Även om det handlar om att du slog lilltån i en byrolåda
- för sånt kan oxå göra ont..."


Vivi says; Tack. du vet att du kan göra samma.

---

---

Och så saknar jag Marina som fan..
Det är aldelles för lite systertid för jävelskap nu förtiden.
Mohaha! Vi hittar alltid på så jävla mycket jävelskap.



Ne nu ska jag lira gura. Tjingeling

Det är ju ett nytt år,
Det är hög tid för att förlåta, tid att gå vidare..

För att överhuvudtaget kunna se framåt måste jag lägga all gammal skit åt sidan.
För vem fan bryr sej om vad som hände sist?
Inte en jävel.

Det är bara jag som ältar det för mej själv.
om och om igen. som just nu.

Men vad förändras? inte ett skit.
Jag kan inte förändra det förflutna.
Det måste jag lära mej.

Jag hatar spöken från det förflutna.
Jag hatar tankar, känslor & minnen från det förflutna.

Inte bra minnen alltså, dom gillar jag.
Men dåliga minnen kan fara långt åt helvete.


För jag Älskar dej Alex.


Jag orkar inte se problem något mer,
Utan jag vill se lösningar nu.

Det var väldigt längesen jag behövde någon så mycket som jag behöver någon här i natt.

jag behöver verkligen någon som håller om mig,
någon som berättar vad jag är värd och
någon som jag vet finns där oavsett, alltså trygghet.

Jag mår så fruktansvärt dåligt helt plötsligt.

Men dom som jag skulle kunna tänka mej att ha här..
Det går inte. fan


I heljen va.. då jävlar vill jag s u p a.
Är såååå himla trött på att ta det lugnt.

Jag behöver en kalas fylla för att må bra.
Förlåt, men det är sant.


Just nu skulle J A G behöva iallafall en liten dos kärlek.

JAG behöver bli visad lite omtanke,
jag behöver någon som finns här nu,
jag behöver någon som inte tänker på mina fel,
Och jag behöver någon som gör mej lycklig.

visa mej lite s y m p a t i för fan

Jag behöver värme!

Älsklingar, ni är för långt borta för det just nu.
Och jag orkar inte förklara varför jag känner som jag känner just nu,
jag orkar inte reda ut det jävla trassliga garn nystanet.

Jag finns, men syns jag?

Att sitta uppe på nätterna får mej att tänka.
jag går å lägger mej och tänker sova,
Men då kommer det så många tankar så man går å sätter sej vid datorn en stund.
Och så samma sak om och om igen.


Jag ber aldrig folk att göra saker utan en anledning.
Kom ihåg det.

---

---

Det har inte funnits så mycket tid till bloggen faktist.
Inte till internett över huvudtaget..
Tjing.

Kärlek handlar om;

Att ge och ta.
Att lita på någon.
Att visa omtanke.
Att finnas där.
Att se förbi felen & bristerna.
Att göra någon lycklig.
Och en massa mer..

En till sak som jag tror är viktig är
Att även hur rätt man vet att man har så får man ibland ge med sej.


Jag älskar dej Alex.
Du gör mej lycklig.

Jag vill göra dej lika lycklig.

Idag gör det ont.
såå jävla ont.

Mitt hjärta har flyttat in i ett moln av oro..


Jag vill inte vara tjötig.
Men jag hatar saker som "jag gör det när jag kommer hem"
och sen händer inget..

Vill man inte göra något så säg fan inte att man vill de heller!
För då blir jag bara arg och sårad när inget händer.


Är det för mycket begärt att säga saker, utan ord, som jag vill?
Och sen be dej göra så?

Eller är det bara jag som är bortskämd?
jag är ju så van att få som jag vill ..


Inatt va det nära på att explodera.
Jag va så nära på att säga saker som jag ville ha sakt.
Det fick bra ett tag.
Sen tyckte jag att ingen brydde sej..

Inatt va det så nära på att jag förklarade saker.
Saker du måste ha tänkt på..
Det gick också bra ett tag.
Men sen tyckte jag åter igen att jag inte fick respons.


Får man ta & fråga varför det verkar som om du inte bryr dej?
För du säger att du gör det och inbland visar du det..
Men det är dåligt när jag behöver det som mest.

Så samma fråga igen;
Måste jag ställa mej upp och skrika ut att jag behöver närhet och omtanke just nu?

---

---

Jag är iallafall glad för din skull syster.
jag är så glad för att du förstår nu
och för att du upplever samma.

---

---

Jag brukar alltid kunna förstå hur andra känner, tycker och tänker.
intill 99%

Du är den 1% som jag fattar nada av.

Jag vill förstå
Jag vill känna

Men det går fan inte, och du vet ju inte själv heller..

.. Falling in love with you.


Har ni inte tänkt på hur härlig första gången är?
Och nej marina, jag menar inte första gången man har sex med någon!

Utan bara första gången över huvudtaget.

typ första gången man kysser en speciell person, första gången man blir presenterad som "flickvännen"
eller första gången han/hon säger "jag älskar dej"

Underbara ögonblick baby.

Kan det bli  första gången en gång till?
Jag menar.. Det är fjärde (?) gången.
men det måste ju ändå kunna bli en fjärde första gång?

Äsh jag vet inte. Men för mej är det så iallafall.
För denna gången du sa att du älskade mej var nästa lika underbar som "första första" gången.


Man känner sej så speciell
"Det här är min flickvän"
.. Typ

---

---

Oja Alex, jag älskar dej. I hög grad.
Du är speciell för mej, Det har du alltid vart,
Ända sen första gången älskling.
Och det kommer du alltid vara.


"Jag äger ditt hjärta, Det har du alltid gjort.
Och utan hjärta kan inte kroppen fungera"


Jag vill lixom visa heeeeela jävla världen vad du betyder för mej.
Det är omöjligt.

Jag är så jävla trygg med dej, vi klara allt älskling.
vi är speciella.

Say it's true
There's nothing like me and you
I'm not alone
Tell me you feel it too

Igår var också en sån där fantastisk bra dag.
Och idag kommer säkert att bli en lika bra om inte bättre.

För Marina kom ju hem igår!
Jag har saknat den där pärlan,såå jäääävla mycket!

Ska träffa henne om sisådär 20min. ÄNTLIGEN!

• L y c k a

• T r y g g h e t

• T a n k a r

• K ä r l e k

• A l e x a n d e r

Jag tror ju på det att man måste ha dåliga dagar och stunder,
Hur ska man annars veta att man mår bra?
Om man inte har dom där stunderna på botten.. hur vet man?

Ne jag vet inte. men jag är iallafall lycklig, trygg och omtyckt.
Så vad spelar det för roll?

Jag tänker inte be om ursäkt för att jag vill ha saker på ett visst sätt.

Jag vet inte hur många jävla gånger jag skriver orden på msn,
men jag är för feg för att skicka, alltid så jävla feg.

I want you to notice
When I'm not around
You're so fucking special
I wish I was special

But I'm a creep
I'm a weirdo
What the hell am I doing here?
I don't belong here

Whatever makes you happy
Whatever you want
You're so fucking special
I wish I was special

// Radiohead - Creep

Idag har varit en jävla bra dag alltså.

Så vi tar och följer ett råd som jag fick av en person,
som enligt mej är en väldigt klok en.

"Tänk ut minst fem saker som är bra med dagen och skriv ner dem."

1. Att jag fick vakna brevid Alex igen.
2. Att jag äntligen lärde mej den där jävla buggen i skolan.
3. Att det var så hoppas bra väder i morses så att jag kunde ha kjol.
4. Att jag & Alex var inne på Borås Zoologiska & kollade in våra nya husdjur.
5. Att vi körde ett kareoke race idag.

Tack för att ni finns när jag dränker mej själv i ångerst & skit.

Jag är såååå jävla kär.
Härlig känsla och idag har den varit så stark att jag faktist har mått bra hela dagen.
visserligen så hände det ett och annat inatt som "lättade på trycket" lite.


Min underbara Alexander Nilsson!
Orden smakar bra på mina läppar,
Låter fantastiskt i mina öron
och värmer i mitt hjärta.

Du är min supernova <3

Det är jag och mitt jävla tänkande.
jag tänker way to much!

Jag måste sluta upp med att spekulera runt saker
och börja glädja mej för stunden igen. Lixom;

Glöm igår, Lev idag och Be för imorgon.


En sak har jag ju fått väldigt klart för mej.

människor ändras inte!

Hur mycket man ännu hoppas, hur mycket man ännu ber.
Så är det bara och så får man tydligen ta det.

Skjut mej för fan

Det är "bara" en känsla i magen som jag har..
För en gångs skull funderar jag på att gå imot min intuition.
jag vet inte.. jag är sååå förvirrad.

• Hur vet man egentligen att man kan tro på det?
• Kan man vara 100% säker på andra?
• Kan man verkligen lita "blint" på någon?

Idiotiskt skulle jag säga.

Jag brukar alltid gå på känslan. Och det brukar funka..
Men nu är jag så förvirrad så det går inte.


Jag vill bara sova igenom hela skiten, för jag vet själv innerst inne att det inte funkar för mej.
En gång fick jag en kommentar "dina ord är som om hela världen rasat"

Och nu har min värld rasat igen, den är sönder smulad intill minsta millimeter.
Och jag orkar inte börja bygga igen, så jag tänker ligga här på botten av mina drömmar, i allafall ett tag.


Att bara en blick kan göra så mycket..
Man är och kollar där man inte ska kolla egentligen och så förstörs allt.
Det är hemskt att behöva erkänna det..

Vad fan i hälvete hade jag där att göra?!

Jag orkar inte leva mitt liv instäng i en jävla bubbla av ångerst!
Det måste fa-an få ett slut annars orkar jag fan inte..

Alltid samma jävla välkända ångerst.

Nu super jag ju inte bort den längre, utan jobbar på det istället.
Så nu tappar jag greppet om det gång på gång igen.


Det är jobbigt. För varje gång jag tappar greppet så slår jag i mej hårdare,
då tappar jag ännu en liten bit av mej själv.


Vet lixom inte alltid vad som är rätt & fel, tvivlar på folk som jag verkligen inte ska tvivla på,
Har lixom tappat harmonin me mej själv helt å hållet.

Annars brukar jag va i rätt bra harmoni med mej själv.
eller aaa, lever så snabbt så att det inte hinner att slå mej i ansiktet

Nu när jag har saktat ner tempot går det käpprakt åt hälvete.
och jag orkar fan inte med det. inte någon jävla stanns.

Det har vart så illa dom senaste dagarna så att jag inte enns orkat skriva..


Det är ju faktist nu som jag har allting som är viktigt för mej.
allt som jag bryr mej om!

Jag borde igentligen må skit bra och vara jätte lycklig.
men då trycker den där jävla ångersten på under utan.
och då blir jag som en vandrande orkan!

Ena stunden mår jag faktist skit bra.
Det kan jag inte förneka, allt är inte kolsvart..

Men sen helt plötsligt.. *pang*
Där small det lixom!
Jag vet varken när det händer eller hur jag ska hantera det..


Och detta är ju självklart jobbigt för folket jag umgås med..
Tänk dej själv att inte riktigt veta vart man har en person,
Men jag ska klara det, för jag vill inte gräva ner mej..



Men även om ångersten trycker på älskling
Så är jag den lyckligaste brevid dej.

Jag har så mycket jävla press på mej nu.
Jag orkar inte med det..

Jag vill bara sova..
Jag vill inte träffa någon utan jag vill verkligen bara sova.
För jag blir så elak.

Men neee, då måste man leka värsta mönstereleven i skolan.
Det är så jävla jobbigt.

Måste jag verkligen ställa mej upp och skrika ut vad jag behöver?

"Ursäkta mej där borta!
Men jag skulle behöva någon som tar hand om mej,
någon som bryr sej
och någon som frågar hur det är och sedan är intresserad av svaret!"



Är det inte meningen att allt ska vara bra nu?
och ändå får du mej att känna som att jag bara är i vägen.
Att allt jag gör är fel.

Jag försöker att vara gullig, omtänksam och allt som jag vill vara mot dej.
Men det känns inte som att det uppskattas.

Jag behöver dej verkligen just nu

Bara för att jag älskar dej

För att jag inte vill släppa dej igen
För att du är så söt när du sover
För att du är du
För att det inte finns något bättre än att vakna brevid dej
För att med dej klarar jag allt
För att du fick mej att tro på kärlek igen
För att du gör mej så lycklig, snobb jävel ;)
För att jag tycker om ditt leende
För att du får mej att må bra
För att du är glittret i mina ögon

För att jag inte kan förklara riktigt hur jag känner.
Ibland säger bilder lite mer än ord.


Och till sist för att jag vill säga förlåt för idag.

Ibland kan jag inte låta bli att psyka mej själv..

Hört talats om karma?

Jag är rädd för det.
Jag är rädd för att få tillbaka all skit jag har gjort.

Min största mardröm är något som jag själv har utsatt andra för.
Karman skulle krossa mej totalt.

Jag psykar mej själv just nu med tanken lite smått.
Fast än jag vet att det bara slutar kattastrof då.

Jag måste lära mej att lita på vissa.
För annars kan jag lika bra lägga allt åt sidan.

Om jag inte lär mej..
Då sårar jag mej själv, igen.


Ärligt talat så saknar jag Marina,
Jag skulle behöva dina tröstande ord just nu.
Du skulle veta precis hur jag kände, vad jag behövde.

Jag hatar sånna här dagar..
Allt är bara upp och ner.

Jag beter mej illa mot nära å kära.
Jag vill ju inte det.
men ibland går det inte att kontrollera..

Jag blir riktigt elak rent ut sakt.
Idag har det varit så förjävligt så att till och med den som brukar skratta åt/med mej
å få mej på bra humör bara frågar varför i helvetet jag är så arg för.

Men vet du vad? Jag va inte arg på dej..


Det blir riktigt illa tillslut.
jag sårar mej själv genom att såra er.
riktigt illa, jag älskar ju er allihop.


Sånna här dagar behöver jag bara massor av kärlek.
Omtanke och kärlek i långa banor!
men det är inte meningen att jag ska behöva säga:
- Jag behöver dej.

Det är meningen att det ska fattas alldeles själv.
annars är ju poängen förstörd.


För du bryr dej väll?

för när jag påpekar det så bryr du dej inte

Onej jag är inte arg.
jag är totalt vansinnig!

Om du tror att ni ska kunna trycka ner mej en gång till så har du fel.
Jag har haft problem i skolan sen jag va liten,
och du tror att du ska kunna rätta till det genom att slänga ut mej från den enda klass sen barnsben som jag har känt mej trygg och omtyckt i?

Du har ju rätt fel då.
Jag har redan bestämt mej,
jag ska klara det, jag ska kämpa.

Så jag satt i godtro att ni inte ljög (för en gångs skull då) i gårkväll med min mamma
och lag upp det för henne hur jag hade tänkt å fixa det.
Jätte bra såg det ut om jag får säga det själv.

För jag vet att jag kan kämpa mej upp, jag är inte dum.
jag har faktist läshuvud å den enda som sumpat det är brist på motivation.

Och vad händer när man kommer till skolan nästa dag då?
Helt plötsligt kommer du som ska kalla dej en bra rektor å bara säger att nästa lektion ska jag inte få ha med min klass. För den har du slängt ut mej ifrån. Jo man tackar!

Där försvann den motivationen.

Vem vill gå i en klass där man bara har folk som tycker illa om en?
Vem i hälvete vill gå i en klass som man inte kan ha ryggen fri i?
inte jag ialf.

Det är alltid så. Alltid.
Såfort något flyter på så kastas man ner på botten,
å blir fylld med skit

Så vad skulle man göra utan dej Sanna?
Tack så mycket för att du hjälpte mej idag.
Tack för att du fixade så att dom sätter in mej i klassen igen
Och Tack för att du finns där alltid och oavsett.

Så nu är allt upp till mej om jag klarar av detta.
Vilket jag vet att jag gör.
Behöver bara lite stöd å uppmuntran för att orka hålla igång.

Det är ju inte lite ämnen som jag har efter mej.
Fast iofs, det är ju inte hela.
utan bara några uppgifter eller prov hit å dit.

Äsh. Spela roll, jag vet att jag kan..

---

---

Och Annars då?
Jodu tycker att det är lite falska spel hit å dit.
Men so what igentligen.
Jag vet exakt vilket "farligt" spel som jag gav mej in i nyligen.

Jag vet exakt hur jag ska spela ut mina pjäser.
Och jag vet exakt hur jag ska få er dit jag vill.

Tänk efter innan ni gör erat drag.
för jag har ett stort försprång.

Men varsegod, Man kan alltid försöka.
Du har varit en bricka på min spelplan i några år nu.
Så jag vet hur jag ska hantera dej. tänk efter.


Tjingeling!

Vill bara säga att. Jag är glad för våran andra chans.

Mmhm.. eller tredje, fjärde kanske. men vem håller räkningen ;) Mohahaha

Du gör allt så mycket lättare.
Saker som jag tycker är jobbiga är ingenting när jag vet att du finns där.

När vi sover på nätterna.. jag känner mej trygg i din famn.

Inte alls som förut, jag känner inte samma känsla av jagande.
Nu kan jag sova lugnt utan min sömnproblem.

Gash du va så söt inatt älskling!
Du låg å tjötade om dina jävla tidnigar osv. jag älskar sömnprat.
Jag kunde inte låta bli att skratta åt dej, lite smått rädd att jag skulle väcka dej bara.


Du har blivit så annurlunda imot vad du var förut, Men visst jag älskar den gamla Alex åxå.
Men det känns mer som om det är vi nu. Inte du å jag utan vi.
Förstår du skillnaden?


Ibland behövs det något dåligt för att man ska kunna uppskatta vad man har.
Vi hade tur å hade det innan vi blev tillsammans igen. Tur i oturen.

För jag tror inte att vi hade haft det såhär bra om inte "det där" hade hänt.
Visst det tär fortfarande på mig lite.
men man får lära sej att lägga det åt sidan. Du vet hur jobbigt det är.

Och jag tror faktist att du förstår.
Du vet att jag försöker skita i det.

Du vet väll att jag försöker att skita i alla andra?
Du vet väll att jag försöker att skita i sms, samtal, msn osv?
För det gör jag.

Jag tänker inte låta sånt skit fucka detta.
Det är för bra denna gången. Du är för bra denna gången

Ibland när vi ska sova och du håller om mej...
älskling.. Det känns lite som att jag ska explodera.
Att alla känslor å tankar inte får plats lixom.

Jag vill så gärna berätta för dej hur mycket du betyder.
vad jag känner å tänker. jag vill verkligen berätta allt, Ge dej allt.

Men jag kan inte sätta ord på det!


Så;
"Jag tycker om dej hundra gången runt jorden, men egentligen är det obeskrivligt"

Jag vet att du kommer ihåg, vet du hur glad jag blev?

Du är den finaste älskling
Jag kan sitta å skriva massa, men jag får ändå inte sakt vad jag vill.
Jag älskar dej, du lyser upp min värld.

Har du någon anning om hur glad jag blev i onsdags?
- tror att det va onsdags

Jag hade tänkt på det länge,
men jag vågade inte. väntade lixom på dej.
Trodde inte att du va redo för det.
Visste inte om jag själv va de

Men om vi ska snacka explotioner så ska vi inte snacka om dagarna innan.
För då känndes det verkligen som att jag skulle sprängas sönder.
ända ut i finger topparna. Jag ville så gärna tala om för dej.
Å så blev det bara så, och det blev bra.


Detta inlägget va kanske lite osammanhängande,
Men det jag egentligen ville ha sakt vara att;

Du lyckas alltid att sno mitt hjärta
Behåll det, Du får hela
För utan dej är det halvt ändå.


Jag älskar dej helt enkelt.
Du betyder rätt mycket gubben. <3

"En fjärils vingslag kan leda till en tornado"

Jo de e sant, du är fjärilen
lika vacker.
Jag är tornadorn
Stormar omkring me mitt humör å river upp rötter.

Våra rötter


Fy dej Vivi.. Fy dej

---

---

Perfektion.

Visst det låter bra. Men är det verkligen det?
Om allt nu är så perfekt, då har man ju inget att kämpa för?

Om allt vore perfekt vad är det då för mening?
Varför ska man göra dom där jobbiga sakerna,
dom som gör en till en bättre människa när allt omkring en är perfekt ändå?

Nej jag bojjkottar perfektion.

"Ingen kärlek utan bråk" "ingen rök utan eld"
Det heter ju så utav en anledning.

Jag gillar att kämpa.
Sålänge som det är värt det.

Jag vill inte ha allt serverat på ett silverfat!
då tröttnar jag.




Och Idag gör mina magkatter (magkatar eller hur det stavas) uppror.
Dom jävlarna hoppar omkring a la hälvete.

Dom har gjort uppror i flera veckor iofs. men idag är det verkligen förjävligt.

Jag mår illa om jag inte äter,
Jag mår illa om jag äter.

Kan dom aldrig bestämma sej hur dom vill ha de eller inte.




Och så nu till lite kärlek.
Blev lite deppigt där uppe känner jag

Alexander Nilsson
Jag älskar dej

You make my whole world shine

Ärligt talat har jag inget mer å skriva om det just nu.
Tycker att det säger till räckligt. Saknar dej.


Pusselipuss

Jo men visst...
Det är inte så att jag söker perfektion.
men det ska funka ialf, det måste funka.

Annars kan vi lika väll lägga oss och sova bort tiden,
för det blir lika meningslöst då
som om vi skulle kasta bort allting

Som ett litet barn som tappat bort sin favorit nalle
så mycket tårar

Det skulle tära sönder mej innifrån
som nu

jag vill inte, vill inte vill inte

Nu har jag en känsla av fulländande..
Allt är helt å hållet, fullständigt och totalt
hundraprocentigt lixom

Komplett?

Min tanke är hos dej hela tiden
en liten bit iallafall


Jag blir galen av att behöva se ditt leende överallt.
Det ligger där under ytan,
och så fort man blinkar blixtrar ditt leende till.


Tanken att få ligga i din famn
ger mej gåshud
Och tanken av din hud imot min
rysningar
Men tanken att förlora dej
är värst

Den sliter sönder mej
pulveriserar mej intill minsta atom


Av 6 miljader människor
är det just du
Du är en korpaktig tjuv
som lyckas att sno mitt hjärta

om och om igen



Älskling, jag tänker fång dej i min famn
och aldrig släppa taget.

2007 va ett år av kaos.
Nyårsafton blev värre. fyfan.
Hur mycke jag ännu försöker så kan jag inte komma ihåg något.

Fan jag missade nyår och det är så jävla illa.

Så först å främst; Förlåt Pöjjy.
Jag har tydligen uppfört mej illa hemma hos dej och det va inte meningen.
Som sakt så vet jag inte riktigt vad jag ber om ursäkt för,
För mitt minne försvinner helt efter sista (?) shooten.
Vaknar upp morgonen efter å fattar nada. Så det va inte meningen.

Och så; Tack Alex.
Tack för att du ställde upp till 100%.
Tack för att du hämtade hinkar, sprang me papper, höll håret, tröstade osv.
Tack för att du tog hem mig, utan det så hade jag legat i en buske på vägen hem. å vad hade då hänt?
Tack för att du var så förstående å gullig mot mej dagen efter.
Tack helt enkelt för allt du gjorde.
Och förlåt älskling, för att du inte fick en bra nyårsafton.

Och tillslut; Förlåt ni andra.
om jag nu gjorde något som gjorde er illa på något vis.
för jag kommer inte ihåg.


Annars; Har inte riktigt återhämtat mej ännu.
Har sån ångerst och undrar hur fan det gick till.
För så mycket drack jag inte.


Är det inte rätt illa att när folk är som snällast å bryr sej som mest så kommer man inte ihåg de?