Ibland har jag bara den där känslan av rädsla & misslyckande.
som nu..


Jag står och tittar mej i spegeln och tänker "är det verkligen så här du vill se ut?"

jo det är det.. det är jag, ja vill uttrycka min personlighet på det sättet. min smak.

Men jag är rädd att det en dag kanske inte duger för dej,
Att du en dag vaknar och upptäcker den där fina tjejen och sen tittar du på rockbruden som ligger brevid dej.
Åt vilket håll går vägen då?
jag vet inte.. Men detta är mitt ändå tvivel, jag litar på dej.


Jag orkar väll helt enkelt inte känna efter idag..
Men allt grundas nog på att du är så underbar.
Du är ärlig, omtänksam osv
Hela jag fylls av glädje när jag ser dej.
Vi har haft ett sisådär förflutet å vi har en bra nutid,
Det får mej att tänka. vad kommer att komma?

Jag har ändrats, du har ändrats.
Jag är inte längre den där  14åriga svartsjuka, förjävliga tjejen du en gång träffade.
Det har hänt mycket på 3år.

Jag låter allt detta förstöra lite av glädje för idag.


Puss hej